Det händer en hel del i mitt huvud och i världen runtomkring. Jag har lyckats stabilisera mitt virrvarr och alla de smått destruktiva tankegångar som har svävat runt i mitt medvetande. Nu så känns det som jag har kommit till en utmärkt lösning. Jag fortsätter i Lund ett år till och sen kanske jag läser vidare i Kalmar.

Jag är fortfarande inte särskilt uppåt eller glad. Igår var en lite plågsam dag. Jag var i Köpenhamn med min brukare. Vi har normalt en utmärkt kontakt han och jag men jag känner att jag börjar få slut på samtalsämnen. Ofta blir det långa stunder då vi inte talar med varandra. Det är säkert inget konstigt med såna personer, de är ju inte särskilt samtalsbenägna. Jag oroar mig bara för att han ska tycka att jag är tråkig.