Jag lyssnar bara på gammal soul jazz och bebop från 50, 60 och 70-talet. Den hade själ och hjärta. Jag tänker på musiker som Donald Byrd, Freddie Hubbard, Jackie McLean.
Jag har kapaciteten att tänka fritt. Jag har en kreativ ådra. Men ingen lust eller glädje. Allt jag gör blir en halvmesyr. Tänk om jag hade själ. Tänk om jag hade inspiration och motivation. Jag vet inte vad Jackie McLean hade som jag inte har. Jag lirade klarinett en gång i tiden. Jag gick på mina lektioner hos Paul, klarinettläraren. Han var en riktigt duktig musiker, klassiskt skolad. Men entusiasmen för musiken gav han mig inte.
Jag är en udda fågel. En outvecklad ful ankunge. En oslipad diamant. Just oslipad diamant fick jag höra från en lärarinna som kallade mig det. Men hon frågade sig samtidigt: vem ska slipa dig? Ingen blev svaret. Allt är i mina egna händer men jag står knappt ut med det ansvaret. Jag behöver en Yoda eller en Obi Wan. Själv kommer jag aldrig att lyckats med något annat än överlevnad. Inte ren överlevnad såklart. Jag kan åka runt med min leasade elbil och få det se ut som jag är någon. Men i själva verket är jag en nobody... Dean Martin sjöng en gång i tiden"you're nobody until somebody loves you". Jag får bara energi från kärlek. Men missriktad kärlek eller inbillad sådan smäller inte högt. Den känns förr eller senare ihålig och oäkta.
Allt är plast, ihåligt och påklistrat idag. Got no soul.
Godnatt.
---------------
Pullin’ back from the precipice
Feel so small now, stars shine bright above
Don’t know why
Receive a better life for a song
Can’t but try, other leads apply
Lookin’ up at tragic rush on underground
Birds will turn and fly
Don’t know why
Passin’ through the day, only child
Breathe a sigh, other leads apply
Waiting all day
Trying to reach you
Feel so helpless
Can’t stop counting time (but in)
Don’t know why, hands (something) stealin’ my heart
Graceful divest, other leads apply* (rain down from the sky)
Steven Wilson - Significant Other
No comments:
Post a Comment