Energilösa och kärlekslösa höstdagar

Det enda som gör livet värt att leva är kärleken. Utan kärlek känns livet meningslöst. Jag tror att det är därför som jag uppskattar musik så mycket. Den bästa musiken lyckas förmedla kärlek på ett sätt som nästan får en att uppleva samma kärlek som den som skapar musiken. Kärlek i form av musik är ett sätt för mig att överleva, trots avsaknaden av riktig kärlek, som den mellan två människor.

Jag har haft ett par riktigt tunga dagar, då jag har känt mig ensam och i brist av kärlek. Jag har i princip bara sovit och sovit de senaste tre dagarna. Jag har varit trött även efter att jag har sovit en hel natt. Har gått upp på morgonen för att äta lite frukost och sedan har jag gått och lagt mig igen och sovit i princip hela dagen. Det är först idag jag har varit uppe lite längre, men då har jag ändå sovit till klockan 15.00.

När jag mår så här så saknar jag den enda person som jag har kommit riktigt nära. Jag tänker på de riktigt fina stunder vi hade. T.ex. när hon låg på min arm och smekte min kind... vi upplevde en del tillsammans och jag har förstått att det måste ha varit äkta kärlek vi upplevde, kanske inte hela tiden och kanske inte mot slutet men om det inte var kärlek så vet jag inte vad det var.

Jag hade så gärna velat skriva till henne om hur mycket jag saknar henne men jag kan inte göra det. Senast jag gjorde det var kanske för mer en ett halvår sedan, då fick jag ett sådant otroligt kallt svar som gjorde väldigt ont i mig. Förresten så vad hade ett meddelande med "jag saknar dig" gjort mer än rivit upp en massa gamla känslor hos henne, som hon ju till varje pris försöker få bort. Jag borde väl också försöka glömma, gå vidare och rensa bort allt inom mig. Jag vet bara inte hur jag ska lyckas med det. Det är dessutom bara då som jag mår extra dåligt och känner en extra stor brist på kärlek som dessa känslorna blir extra påtagliga och kommer upp till ytan på ett väldigt smärtsamt sätt.

Jag är ganska trött på att känna mig plågad av ensamhet, känna brist på stöd och brist på stimulans och självuppfyllelse. Det finns inget botemedel, men musiken lindrar åtminstone. Just nu är det Slowdives senaste skiva som lindrar det värsta. Den är otroligt bra.