Känner mig stark, på väg åt rätt håll och jag åker inge snålskjuts. Men det gäller att vindarna blåser åt rätt håll och att stormen håller sig borta, att planeterna står i rätt proportion. Jag ber till den allsmäktiga, den som jag innerst inne tror på. Ja, den allsmäktiga. Eller min vakande ängel. Jag tror på dig och jag tror att hen vill att jag ska tro på mig själv.
Ingen kan förflytta planeternas banor men för att rädda ett liv kan man försätta berg. För att bli älskad kan viljestyrkan blåsa bort stora blå regnskurar.
Jag tror på det. Min tro växer sig allt starkare. Kalla mig inte religiös. Kalla mig inte naiv. Kalla mig en som har en tro. Tro på mänskligheten och rymden som mänskligheten bor i. I energin som förenar oss. Tron på kärleken. Och den väven som förbinder oss. Jag är inte new age. Jag är inte tarot. Jag är Daniel Norrby, den lilla i det stora.
No comments:
Post a Comment