Tuesday, January 02, 2018

Lately

Jag vill inte jaga folk, vara den som tar initiativ, vara den som ständigt påminner människor om min existens. Det är så på många sätt i mitt liv. Jag vill vara den som folk SMSar till, som folk ringer till. Som folk skriver till på tinder och på happypancake. Folk är kanske för vana vid att det alltid är jag som tar kontakt så de väntar väl bara på att jag ska höra av mig. Och dejtingvärlden är otroligt ojämställd. Där är det männen som förväntas jaga. Skriver inte jag till en tjej så skriver inte hon och skriver jag inte en jävla novell så skriver tjejen inte tillbaka. Men det är väl så det är, att vara en lagom tjock, rätt lagom attraktiv 33-årig snubbe från en håla utanför Lund. Jag är helt enkelt inte kompatibel med hur det fungerar i samhället. Det känns som jag aldrig har varit det. Inte sen jag var liten har jag känt att jag hör hemma, nånstans egentligen. Det är ingen fas jag går igenom. Det är så det är och alltid har varit.

Jag tror inte att jag är sämre än nån annan, fulare än the avarage guy, dummare eller på något sätt någon som inte går att tycka om. Tänker väldigt sällan så om mig själv. Ändå känner jag mig ensam bland människor och ensam utan människor. Missförstådd kanske, ja. Är jag en narcissist? Tänker jag bara på mig själv? Nej, jag har svårt att se det så. Även om man kanske blir lite självcentrerad av att umgås med sig själv stora delar av tiden.

Lite väl deppig låt och som kanske inte helt passar in men well, som vanligt talar musiken till mig som ingen annan:

Lately, there's no one on your side
It's a shame, it's a shame you lost your magic touch

You feel unhappy, there are shadows more than light
You can't think right, you're losing fights and taking one step back

You're losing grip and bleeding now
All your high hopes fall apart
And you're the one to blame
You try to make it through the night
But the creatures crawl and get you down
There's no getaway

Lately, you're dancing with your lies
No one cares, no one dares to stare you in the eyes

You're thinking maybe it's just a phase you'll pass
As you're standing in this empty hole you call a life

Everywhere I go, all I find is shadows
Everywhere I go, all I find is shadows of me


No comments: