Men nog om det. Jag sitter här och lyssnar på otroligt skön pianojazz serverad kanske den största jazzpianisten någonsin, Bill Evans i mina HiFi-Man hörlurar. Jag kan inte hjälpa att trivas rätt bra.
Men jag kan att tycka att det är rätt tragiskt att trots att jag är en motståndare till överdriven konsumtion, att det är just prylarna som ger mig den guldkant på tillvaron jag annars hade saknat.
På tal om konsumtion och miljöförstöring så köpte jag en bil idag. Mest för att jag behövde den för att bistå min gamla mamma med olika ärenden och för att kunna besöka farsan oftare. Tanken är inte att jag ska pendla med bilen. Jag är dock rätt övertygad om att lockelsen kommer att vara för stor att ta bilen till jobbet. Får se hur jag löser det. Kanske måste jag bara inse att det går att kombinera ett miljöengagemang med en kärlek för tekniska prylar och bilism. Det är i varje fall något jag funderar mycket på. Jag lever i övrigt miljövänligt genom att vara vegetarian och genom att sopsortera, köpa ekologiskt och inte flyga mer än absolut nödvändigt. Stora delar av min konsumtion är även av begagnade saker. Såsom bilen jag köpte idag. Jag inbillar mig att det är en miljövinst att hålla gamla bilar vid liv. Kanske inte gamla dieslar men lite äldre bensinbilar. Bättre det än att köpa nytt. Återbruk och återanvändning måste ju vara det absolut effektivaste sättet att spara på våra resurser. Att köpa en 17 år gammal bil och hålla efter den och se till att den går i 17 år till i stället för att under dessa 17 år köpa 3-4 nya bilar tror jag är ett rätt miljövänligt bilägande.
Här är en bild på den franska skönheten:
Nåväl. Nu ska jag fortsätta att lyssna på Bill Evans och nattsudda en stund till.
No comments:
Post a Comment