Sjukskriven igen. Ångesten är som en drake som sprutar eld inuti i mitt bröst och mage.
Det finns en del ilska inom mig. Och en del sorg. Jag är rätt arg över hur det är. Världen ter sig alltmer främmande för mig. Det finns så lite glädje och kärlek i den här världen.
Jag har köpt saker igen. Dyra saker. Och det tack vare dessa saker har jag fått uppleva på gränsen till ljudmässig perfektion.
Jag lyssnade på några låtar i sån hög ljudkvalitet att jag levde mig in i musiken så mycket att den gjorde ont i mig.
Artisterna sjöng om kärlek med så innerligt och jag kände då hur påtaglig avsaknaden av kärleken blev.
Hur lite kärlek jag känner står i proportion till hur mycket ångest jag känner.
Det närmaste kärlek jag har kommit var med S. Det var långt i från perfekt. Men det kändes ändå väldigt bra. Och jag skulle ge mycket för att komma tillbaka till hur det var då.
Men just nu ligger jag i stället här och våndas. Tänker att jag mycket väl kommer att gå resten av mitt liv utan att komma nära det jag hade med S och bara sjunka djupare i i mitt ångesttillstånd. För sanningen är att jag inte alls känner för att kämpa emot det. Jag orkar inte. Orkar inte vara duktig och gå upp på morgonen, äta näringsrik och nyttig mat, gå och lägga sig i tid och anpassa mig.
Jag kan gå runt och ha det så här tills jag dör.
No comments:
Post a Comment