I don't need anyone

It's such a powerful thing when you finally realise that you don't anyone but yourself to survive

Jag har under stunder i mitt liv känt mig så ensam att jag inte trodde att jag skulle stå ut. Att vara ensambarn med äldre föräldrar i ett litet inskränkt samhälle där jag växte upp gjorde det inte så lätt att hitta socialt umgänge att trivas med. Att jag dessutom alltid kände mig mer mogen än mina gelikar gjorde att jag hade svårt att hitta någon likasinnad i min egen ålder. Jag har sällan trivts med att vara ensam men i perioder har det känts bra, jag har känt mig rätt stark i mig själv. Nu börjar jag känna så igen men den här gången känns det på ett annat sätt. Jag tror att jag har börjat få en såpass bra självkännedom att jag numera börjar bli bättre på att undvika de fallgropar som gör att jag hamnar i dåliga lägen där det börjar kännas ensamt igen. Jag har inte haft mycket socialt umgänge med mina vänner på senaste månaderna. Inte helt självvalt ska jag väl erkänna men det har ändå gjort att jag har kunnat göra andra saker än att umgås med vänner. Och jag har gjort en hel del bra förändringar. Som verkar bli permanenta och som jag långsiktigt mår bra av. Det har jag gjort utan något stöd alls från någon. Ingen psykolog, inga antidepressiva, inga kompisar eller familj. Allt har jag gjort själv. Men jag behöver fortsätta att jobba med mig själv. Jag är inte klar än. Det finns en hel andra saker jag måste ta itu med. Men the struggle continues och jag behöver ingen annan än mig själv för att lyckas med dem.

Därmed inte sagt att jag vill vara en eremit. Men jag känner inget konstant behov av social närvaro längre. Vi är i oktober månad. Det kommer säkert dagar då jag kommer känna att ensamheten sköljer över mig och gör mig lite nere. Men jag tror inte att det kommer kännas lika tungt. Jag börjar känna en stor trygghet och tillit till mig själv. Nu är det också 8 månader sen min far gick bort. Den har också gjort att jag har kunnat lägga bakom mig en del sorg. Sorgen finns kvar men är inte lika kännbar.

Jag ser fram emot en höst där jag kan göra mig själv hel igen.

Soundtracket ikväll utgörs av Marcin Wasilewskis trio. Det är fantastiskt bra modern jazz.