The dynamics of life

Har inte skrivit på ett tag. Jag har inte riktigt känt för det. Mitt självförtroende är ganska lågt nu. Som med det mesta annat så är det dynamiskt och föränderligt så jag tror att ändå att jag kommer återfå lite av mitt självförtroende snart. Det är bara det att jag känner att jag inte är purung längre, bor i en liten håla i en etta, har inget prestigefyllt och välbetalt jobb. Jag blir varken yngre eller smalare. I alla fall det senare kan man kanske ändra på men i stället för att försöka gå ner i vikt och träna så slänger jag i mig en massa skräpmat och godis. Allt detta tillsammans gör mig ju naturligtvis inte särskilt attraktiv hos det motsatta könet. Det är därför fel att skylla på någonting annat än just ovanstående om man ska försöka förstå varför jag är singel. Det verkar vara som att de allra flesta är överens om att man ska älska sig själv innan man kan älska någon annan. Och så är det väl tyvärr. En som är fylld med tvivel och har dåligt självförtroende utstrålar dessutom inget positivt. Det är väl så att det mesta man vill i livet, om det så är att skaffa en flickvän eller få ett bra jobb så måste man kämpa hårt för det. Jag kan dock tycka att det kan kännas lite orättvist. Skulle jag vara diskvalificerad från att älska någon och bli älskad bara för att jag inte har ett gott självförtroende? Är jag inte värd kärlek bara för att jag inte har ett prestigefullt jobb eller bor i en fin och dyr lägenhet? Jag känner att jag ändå skulle kunna erbjuda en tjej mycket. Jag kan tycka att jag har en del riktigt bra sidor som en tjej nog kan tycka om. Jag är godhjärtad, intelligent och mycket lojal och ställer upp för dem som jag tycker om. De tre egenskaperna borde nog kunna tilltala en del, men vad vet jag.

Just nu räcker dock min energi med nöd och näppe till att sköta mitt jobb. Jag vet inte riktigt hur jag ska finna orken att ge mig i kast att ge mig in på lite mer ambitiösa planer. Men återigen så är det väl något som är dynamiskt och ändras. Ibland har man perioder med låg energi. Detta till trots har jag dock gett mig kast att lära mig att bli bättre på att spela gitarr och när livet känns trist så brukar det hjälpa att sätta sig och öva. Jag skaffade mig en riktigt fin PRS gitarr enligt bild nedan:

Denna tingest skänker mig mycket glädje. Musiken på det stora hela är den helande kraften som gör att man kan stå ut med livet på den här planeten när livet känns grått.

Ett annat av mina stora intressen är klockor. Här är en bild:

Märket är en Citizen och modellen heter JY0020-64E Super Skyhawk. Den har en massa olika funktioner och är radiokontrollerad efter ett atomur i Tyskland. Man behöver alltså aldrig bry sig om att ställa tiden, det sker helt automatiskt. Man behöver heller inte byta batterier eftersom den drivs av solljus. Den har en massa olika funktioner och är pilotklocka. Jag fick den till ett fantastiskt pris och kunde inte motstå den när jag märkte att jag hade fått en utbetalning av några extratimmar  samt semesterersättning från sommarjobbet som i princip täckte kostnaden för klockan.

Så även om mycket av min glädje kommer från sådana saker som gitarrer och klockor så är det ändå glädje och har med mina stora intressen att göra. Måste erkänna att när jag började skriva det här inlägget så kände jag mig rätt nere men efter att jag drog igång den här låten:

och började sammanfatta lite av det saker jag har funderat på så kändes allt lite lättare. Allt är som sagt dynamiskt. Jag ska försöka jobba på att återfå min energi och självförtroende så att jag kan utföra stordåd återigen.