Desolation row

Ibland behöver man lite tid för sig själv, där en hel dag går utan att man gör någonting vettigt. Det ger en liksom lite tid att lägga alla de pusselbitar som man har utspridda till en fin bild i stil med de bilder som alltid finns på de dyra pussel med 800 bitar som man ibland la när man var yngre. Det kunde vara ett skepp, en bild på mount everest eller dylikt. Resultatet blev alltid fint men det tog sin tid. Det känns som det är en rätt skön liknelse till min dag.

Jag har alltså suttit en hel dag och bara lyssnat på skön musik, tänkt och filosoferat. Det har varit högst välgörande. Nu känner jag mig lite lugnare till sinnes. Sara jobbar till sent idag men snart är hon här. Det ska bli skönt att hon kommer hem, för trots att det har varit skönt att vara ensam så är det inte utan att jag vill att hon ska komma hem nu, min röda rädisa.