Saturday, December 28, 2019

Det du älskar, gör det

Jag älskar musik. Jag tycker också om när musiken låter riktigt bra. Senaste tiden har jag lyssnat på otroligt mycket musik. Fyllt dagarna med vacker, melankolisk musik. Ljudkvaliteten har nått nya höjder i form av två begagnade saker som jag lyckades komma över ganska billigt. Ett par Grado RS2i och en Chord Mojo DAC/hörlursförstärkare. Det låter såpass bra att jag har svårt att tänka mig att det egentligen kan låta så mycket bättre men jag blir otroligt nyfiken. Vad är nästa steg? Kan det vara Grados GS2000e som kostar 17000 kr. One may never find out. Jag måste verkligen jobba på att känna mig nöjd och tillfreds med det jag redan har. Det är en evig fight. Det känns som jag får genomleva prövningar hela tiden. Det känns otroligt dumt att säga det för det går egentligen emot min livsfilosofi och ärligt talat är det inte ens säkert att det är så men det känns som jag hela tiden blir provad av högre makter, att den gången jag lyckas manövrera mig rätt genom livet utan att falla till föga för alla livets lockelser så kommer jag gå mer och mer mot lyckan. Men jag inser att det inte är högre makter utan det kommer ju självklart från en själv, att slutar man göra sig själv besviken hela tiden så kanske man faktiskt uppnår varaktig lycka. Men den där lätta lyckan, den som är att köpa en pizza i stället för att laga fullkornspasta och quornfärs, är inte den värd någonting då? Kanske i det korta perspektivet men man känner sig sällan nöjd. Människan strävar hela tiden efter balans och kortaste vägen att nå den. Vill du vara lite lycklig nu eller mer lycklig sen? Jag vet inte om man faktiskt blir "mer lycklig" sen men möjligtvis är det så.

Det är i alla fall en ständig kamp. Den mest fundamental kampen i mitt liv. Men ska testa en ny sak. Jag har lyckats träffa en tjej via en dejtingapp. Kan jag lyckas att motstå livets alla små lockelser som leder mig i fördärvet fram till den dagen hon och jag möts, då kanske jag är en lyckligare människa och då kanske hon ser det och jag blir mer attraktiv. Visst låter det löjligt? Men kanske ligger det nåt i det. Jag ska i alla fall ge det en ärlig chans.

Detta är vad jag har lyssnat på ikväll:


Meditativt. Kittlande. Otroligt tungt men så jävla skönt också. Sonar - Tromsö.

Tuesday, December 24, 2019

You do it to yourself, and that's what really hurts

You do it to yourself, you do
And that's what really hurts
Is you do it to yourself, just you
You and no-one else
You do it to yourself
You do it to yourself

Textrad ur Radiohead - Just

Den här låten handlar i verkligheten om något helt annat men just ovanstående rader skulle kunna handla om mig. Jag har blivit en sån som sitter ensam på julafton. En ny lowpoint. Men jag skulle ha kunnat åka till Småland, hade till och med köpt biljett. Jag skulle ha kunnat åka till morsan. Jag borde ha åkt och besökt min moster på äldreboende. Ändå kunde jag inte förmå mig själv att göra något av det. Då får man skylla sig själv. Varför skriver jag då det här? Letar jag sympatier. Antagligen, men som alltid är det bara skönt att få saker ur sig.

Men faktum är att jag ensam med endast katten som sällskap. Vad gick fel? Varför blev jag ensam?
Jag hade gett mycket för att återvända till 2014, då när allt gick snett. Men tiden är obeveklig och går varken att frysa, snabbspola, eller backa. Det är vad den är.

Jag skulle kunna skylla på mycket men jag har bara mig själv att skylla. Det är det som verkligen gör ont.

Meningen i musiken

Jag hittar ingen annan mening i livet än att lyssna på musik. Det är det enda som alltid har gett mig njutning. Att kunna spela musik inför folk är också helt underbart. Det låter patetiskt men det är sanningen. Har fyllt hela min lägenhet full av musikprylar. Skivor, förstärkare, högtalare, hörlurar.

Jag önskar naturligtvis att det fanns något mer men jag kan ligga och lyssna på musik i timmar, utan att tröttna. Min ständiga följeslagare i livet och min stora njutning.

Skriver det här den 24 december 00.32 och det ska firas julafton imorgon. Det blir bara jag och min mor och om inte jag handlar någon julmat blir det ingen och jag känner knappt för att trycka i mig sill och köttbullar bara för sakens skull. Jag tror att vi skippar det. Dricker kanske lite vin med morsan i stället och äter glass. Det blir bra så. Sen blir det väl ett besök hos moster som nyligen har flyttat till äldreboende.

Jag är arbetslös nu sedan den 20 december. Känner mig fri på ett sätt men otroligt jäktad på ett annat sätt. Jag måste försöka hitta något som jag kan trivas med i längden. Jag är bra på så himla mycket och kan mycket men det gäller att omsätta det i praktiken också. Det kommer att bli tufft.

Juldagen ser jag dock fram emot, då blir det förhoppningsvis lite dans och glada miner på Moriskan och Plan B i Malmö.

Ikväll har John Coltrane stått för välljudet i form av den här skivan:


Nu ska jag fortsätta att lyssna på jazzen. Den underbara jazzen.

Tuesday, December 03, 2019

Sleep the clock around

Sömnlös. Trots lergigan. Sover på konstiga tider. Ibland på dagen. Ibland på morgonen. Ibland inte alls.

Saknar.
Drömmer.
Misströstar.

Klockan är 04.11.
Ytterligare en dag ska snart börja.
Jag vill inte börja.
Jag vill inte sluta.
Jag vill ingenting.
Inga ambitioner.
Inga idéer.
Inget i intet.

Mörker. Trötthet.
Glömska.
Tid.
Oändligt med tid.
Oändligt med rymd.
Ändå så liten.
Och här, av alla ställen.
Förgäves.