Jag önskar att jag kunde känna mig tillfreds med min tillvaro. Jag önskar också mig ett socialt rikare liv. Jag tror inte riktigt att det är möjligt att få till det. Det går inte att ändra på hur samhället är och jag tror knappt att det går att ändra på hur jag själv är. Allt är som det är och för det mesta alltid har varit. Ibland träffar man en ny människa som man blir kompis med. Ytterst sällan leder det dock till någon djupare vänskap. Oftast stannar det vid en slags bekantskap. Det är synd. Det är en hel del saker som måste stämma för att man ska bli djupare vän med någon, förmodar jag. Man ska helst bo nära varandra, vara ungefär lika gamla och ha liknande intressen. Ännu svårare är det att hitta livspartner att dela sitt liv med.
Så vad gör man, för att överleva och försöka ha en så bra tillvaro som det går. Det enda svaret borde vara att jobba på att försöka acceptera sin situation och jobba på att vara nöjd med det som man har.
Mitt sätt att överleva har ofta varit att jag har shoppat saker, mestadels elektronik. Jag har försvarat det med att det ju faktiskt är ett av mina största intressen, HiFi och välljud. Jag har vid det här laget skaffat mig en bra utrustning som jag absolut inte behöver skämmas för. Ändå sitter jag där rätt ofta och funderar på vad jag ska köpa härnäst till min anläggning. Missförstå mig inte, jag är jätteglad för min anläggning och det ljud den skapar. Men den där känslan av att köpa något nytt för att få anläggningen att låta ännu bättre, den skapar ett slags beroende. En ständig jakt på att uppgradera. Det är osunt i och med att det ibland leder till att jag köper saker på avbetalning. Jag betalar visserligen i tid och har inte några betalningsanmärkningar. Men jag har knappast något större utrymme för att spara pengar och det leder också till att jag ibland till och med måste låna lite pengar i slutet av månaden av mina föräldrar för att få det att gå ihop. Det är som sagt inte ett beteende som är särskilt bra.
Jag måste få bukt med det här problemet men om man ser det som ett beroende så blir det svårt. Jag vet dock att jag kan hejda mig från att köpa saker om jag bara jobbar med mig själv och försöker inse att jag har fina saker som jag måste ge mig själv chansen att tycka om och uppskatta under en längre tid, innan det är dags att skaffa nåt nytt.
Detta handlar också om att acceptera och nöja sig med den sociala tillvaron som jag har. Det är väl bara att konstatera att jag faktiskt har en del riktigt bra vänner. Jag träffar dem inte lika ofta som jag hade velat, men det är just det som jag måste lära mig att acceptera.
Och det där med att skaffa sig en livspartner, det är något som jag tycker är för svårt för tillfället. Något som jag kanske kan ge mig i kast med i framtiden. Eller helt enkelt bara försöka trivas med att vara ensam.
Så vad som gäller nu framöver.
1. Vara nöjd med min fina HiFi-anläggning. Den håller faktiskt riktigt hög klass, skulle nog de flesta som har lite koll kunna säga. Inte köpa några nya tekniska prylar fram till i varje fall nästa höst.
2. Acceptera att min sociala tillvaro aldrig kan bli som jag skulle vilja. Vara glad för de vänner jag har och försöka se till att vårda förhållandena till mina vänner och bekanta.
That's that.
Snart är det måndag och dags för en ny arbetsvecka. Jag försöker också ha en sund inställning till det. Att det kommer bli en bra vecka! Veckan därefter är det höstlov och då är jag ledig. Ingen aning om vad jag ska hitta på då, kanske gå och se Anathema spela på Kulturbolaget i Malmö. Vore kul. Nån av de 2 personer som läser min blogg? Chansen är stor att jag redan har frågat er.
