En kommentar om samtiden

Här sitter jag och försöker enas med mig själv om vad som är värt att skriva ner och inte om vad som händer i världen idag. För att det händer saker, det är det ingen tvekan om. Jag försöker förstå och greppa situationen men jag blir inte riktigt klok på det. Kanske är det bästa man kan göra att inte tänka alltför mycket utan bara ta det som det kommer. Jag tänker självklart på Coronaviruset och dess implikationer. Det har spritt sig över i princip hela världen och det är många, framförallt äldre, som dör. Många länder har infört hårda restriktioner men Sverige har hittills valt något mildare former. Folksamlingar på mer än 50 personer förbjuds, vilket om det fortsätter, gör att många inte kommer att kunna fira sin student som man brukar göra i det här landet. 36000 människor har skrivit har blivit arbetslösa nu i mars. Siffran kommer förmodligen att öka. Regeringen jobbar på olika stödpaket. Man tar bort karensdagen och förbättrar A-kassan bland annat.

Jag är inte rädd för min egen del. Jag är ung och har ett bra immunförsvar. Om jag blir smittad kommer jag med största sannolikhet att klara mig. Det är de med svagt immunförsvar, både unga och gamla jag är orolig för. Min moster som bor på ålderdomshem och min mor som bor ensam. Båda är runt 80-år gamla.

Jag tror att innan årets slut kommer det att finnas ett vaccin som är såpass bra att det kommer att minimera risken för en långvarig Corona-kris. Och vem vet, kanske har vi sett kulmen, eller så har det bara börjat. Frågorna är många, svaren är få.

Jag mår i alla fall bra. Går till mitt jobb och försöker göra så gott jag kan. Det finns inget annat man kan göra. Mänskligheten kommer inte att gå under och oron kanske visar sig helt obefogad. Men det är en tryckt stämning i samhället just nu. Det enda som verkligen kan lugna mina och många andras nerver är musiken. Den gör mig alltid på lite bättre humör. Den och min katt såklart. Att klappa henne medan hon ligger på mitt bröst och spinner har en väldigt lugnande effekt.

En annan sak, någon lämnade anonymt en kommentar till min blogg på mitt förra blogginlägg, jag undrar vem det kan vara. Lite lagom mystiskt.

Nu lyssnar jag på:


Sedan har jag även lyssnat på denna skiva ikväll på min skivspelare:

Albumet "Transit" av den polska jazzgruppen Skalpel. La ut bilden och skrev följande i en facebookgrupp:

"As long as the world and my record player is spinning there's still hope. Wishing all record collectors and turntable enthusiasts, people from all nations, luck and good health in these difficult times!"

Stay safe.